lördag 21 januari 2012

Lästips

Matte har drabbats av någon sorts mask..... latmask tror jag den heter och den ställer till så hon knappt orkar starta datorn ens. Suckjam! Det är 20 dagar sen hon skrev nåt här.
Idag fick jag i alla fall ut henne på en promenad runt huset, men huvva vad kallt det var i tassarna. Jag blev tvungen att springa in i garaget två gånger för att värma tassarna. Burrr! Nu har jag legat på kökssoffan och värmt mig i flera timmar. Och matte har suttit i sin fåtölj och läst slut på sin bok. Tycker det verkar vara en tråkig bok jag, för tårarna har trillat på henne ibland när hon har läst. Men den har en katt på framsidan så då handlar den väl om nåt viktigt i alla fall. Matte skriver:

En bok om sorgearbetet efter katten Zebs död.
Eftersom jag hade glömt varför den här boken hade hamnat på min att-läsa-lista blev det en lite chockartad start på läsningen. Jag känner så väl igen hennes känslor och tankar.
Det tror jag alla som sörjer gör. Och hur länge "får" man egentligen sörja? Det är ju ändå "bara en katt".
Min sorg finns i alla fall med mig alltid. Och jag gråter fortfarande av saknad ibland.
(1983-1994)

10 kommentarer:

  1. Mjau, en gnutta sorg sitter i hjärtat alltid. Men det är så viktigt sagt: Om inte sorgen urholkade våra hjärtan skulle inte kärleken rymmas däri...
    "Bara en katt" blir för mig "UnderBara En Katt!" ♥
    och sörja får man göra precis hur mycket och hur länge man vill!
    TassKram Wikki

    SvaraRadera
  2. Har din matte legat på kålblad nu då , så att latmasken krupit ut ;-)
    Verkar braig den där boken även om den verkar sorglig , min matte har varit inne och kikat på den på Bokus.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nä, men hon har ju ett helt kålhuvud att sova på så den masken har nog bosatt sig där uppe. ;-)

      Radera
  3. Ja den där latmasken är en besvärlig åkomma, vi katter lider ju inte av sådant, bara välförtjänt vila! Nosbuff

    SvaraRadera
  4. "Latmask"??? Den masken känner vi till!!! Den drabbar VÄLDIGT ofta vår människa! Och även om vi säger till henne, så köper hon inte avmaskningsmedel på abbeteket! :(

    "Det är ju bara en katt/hund/fågel/kanin/vad-för-djur-som-helst" - det stör vi oss också på! Vi tror inte att man slutar sakna och sörja - men de glada minnen man har av tiden man fick tillsammans, blir efter ett tag viktigare än saknaden. lillie har haft djur sedan hon var barn och hon saknar varenda en, som funnits där för henne.

    Förfrys inte tassarna när du går ut nu när det plötsligt blivit vinter-på-riktigt!
    nosgos å måndagsmorgonsgottisar
    :) Maurice & Kajsa

    SvaraRadera
  5. Det finns inget "BARA EN KATT" Man får sörja tills man e färdig. Gråter en skvätt av saknad efter min vofs ibland, fast han gick över Regnbågsbron för längesen.

    SvaraRadera
  6. Matte tycker att det verkar vara en intressant bok! Och hon tycker absolut att man måste få sakna och längta efter sitt djur, hon har också upplevt att människor har sagt "men det var ju "bara" en katt". Ibland kan katter vara bättre vänner än människor är! ♥

    SvaraRadera
  7. Åhh, det känner jag igen. Man får på något vis bara sörja när det handlar om en människa vilket känns helt sjukt för mig också. Självklart så ska man få sörja och sakna dem som lämnat oss, även dem på fyra ben.. Det är inte klokt att folk hela tiden ska ha åsikter om det.

    Spännande bok, ska nog leta reda på den.. Tack för tipset! Kram

    SvaraRadera