Sov sött Fia

Långt innan jag och Maja flyttade in här så hjälpte matte och husse mattes syster när hon fick lite bekymmer med sina kissemissar. Hon hade många missar som inte riktigt trivdes ihop och hon visste inte riktigt vad eller vem som var problemet. Matte och husse hade ingen misse då och dom fick låna hem en misse i taget några veckor så att bråkmissarna fick lite paus ifrån varandra och lite nytt att fundera över. Lösningen blev till slut att den äldsta birmafröken, Aurora, fick byta matte och flytta till en annan stad. En efter en har sedan de andra missarna gått över Regnbågsbron.

Busan, Toulouse, Fanny, Titti och nu lilla söta Fia.  

 

 

 

Sov sött lilla Fia.

Sköna fredag

Matte och jag tar oss en fika och kollar in senaste numret av Kattliv. Bilagan tycker jag ser särskilt intressant ut.
Ha en skön fredag.
~ Kolfart ~

Stor misse

Matte har mött en stor misse idag. Hon har varit i Uppsala och fick hälsa på självaste Pelle Svanslös.

Det är MIN päls

Jag vill klaga hos KOK (Kattombudskatten) eller POK (Pälsombudskatten) eller vem det nu kan vara man kan klaga hos. Mina tvåbeningar misshandlar mig. Nästan varje dag.
Här lägger jag upp mig beredd på supergosestund med matte eller husse på köksbordet. Gärna med båda två, ju mer desto bättre. Men vad händer? En liten stund går det bra och allt blir bara hur kurrigt som helst. Men sen kommer tortyrredskapet fram... kammen....!

Tortyrredskap med farliga tänder.

Jag har försökt att bita ihjäl den minst hundrafjorton gånger men den vägrar att dö. Matte och husse påstår att det är nödvändigt. För att du ska bli fiiiiin! Vadå fin? Duger jag inte som jag är va'?
Det går ganska bra att få kamma mig på den främre delen om man säger så. Halsen och skuldrorna lite ner på sidorna...men när det handlar om den bakre delen så blir det jobbigare och jag talar med bestämdhet om att det är MIN päls som sitter fast där bak och då biter jag ifrån.

Titta! Blank och fin....duger väl!?



Här tycker dom att jag inte duger.

Matte och husse säger att det är fula tovor som sitter där bak och att det blir skönt om dom kommer bort. Jag vet inte om jag tror på dom riktigt.... eller jo, fast nej, eller.... suck! Snart är det dags för uppgradering och nya höstpälsen ska på, men jag har inte tagit av mig fjolårets päls än. Vill behålla den. Det är INTE roligt att bli kammad där alltså, men lite skönt är det nog ändå och så får man ju gosa massor med både matte och husse varje gång och är jag riktigt duktig så kan jag få godis efteråt. Så nu blir det lite nästan varje dag.

Den här veckan

 .....har matte varit hemma med oss alla dagar. Vi har gosat och busat jättemycket. Och varit ute på promenad och nosat på buskar och käkat gräs. Det har varit jamarvarmt ett tag nu och vi har haft myggfönster där vi har kunnat snusa på alla dofter utifrån och spanat på fjäderkotletter, fladdermöss och andra flygfän och surrkusar hela dagarna och nätterna. En kväll satte sig en uggla och pep i ett träd alldeles utanför kontorsfönstret så Maja blev alldeles konfys.
Åskar kom på besök en dag och efter det blev det så kallt så myggfönstren fick plockas bort igen. Tråkigt!

Åskspaning.

 

Spindeljakt.

Häromnatten var vi på avskedsparty för Freddy på Södertälje katthem som äntligen har fått alldeles egna människor att bo hos, på en egen ö till och med. Jamarmysigt! Lycka till Freddy.
I natt ska vi partaja igen. Nu är det Dui och Deco som har bjudit på 6-årsparty. Full fart!

Ibland...

... blir jag bara så där överjamigt gosesugen

Kurr, kurr...

...kurr, kurr...

...kurr, kurr...

...kurr, kurr...

...kurr, kurr...

...kurr, kurr...

Färdig.

Sippos bok

Det har kommit paket med posten idag.
Sippos andra bok har kommit till oss. Tjohoo!

Nu får matte ha högjamning för oss ur den. Fast först kanske hon måste jama ur den första boken så vi inte missar nå't viktigt. Vi har ju ärvt den första boken från Liza som bodde här före oss. Och den har varken jag eller Maja läst och matte kanske har glömt bort vad som står i den.

Farligheter III

Oj! Matten läste i senaste Kattliv om farliga saker för katter. Där står det en massa bra saker om vad som är farligt för fyrbeningar. Om lök står det att det är farligt för skällisar. Dom kan få blodbrist om dom äter lök och det är ju inte så bra. Man måste ju ha blod om man ska leva. Matten blev lite fundersam om det bara gällde skällisar eller om lök också är farligt för oss katter....ni vet Maja gillar ju såna där gröna mambor... gräslök och purjolök och sån't.
Nu har hon surfat runt lite på nätet och läst om katter och lök och från och med nu är det slut med att tugga på gröna mambor för Maja.

Maja brottas med Grön Mamba

Maja berättar:
- När husse lagade mat ikväll så gick han ut och hämtade ett helt knippe med Gröna Mambor!
Kolfart säger: -Fnys....det var gräslök...
Maja: -Tyst med dej! Det var faktiskt Gröna Mambor.... Jag blev alldeles till mig och jamade hundrafettielva jam till husse att jag ville också ha Mamba till kvällsmat. Innan jag hann jama hundrafemtitolfte gången så fick jag en Mamba av husse, en alldeles egen. Jippijam!
Kolfart: -Hur kan man tycka om gräslök?
Maja: -Tyst med dej du din Kolfartjäkel, har jag sagt! Det var en Grön Mamba!
Kolfart: -Jam, jam.... fantisera vidare du... den luktade i alla fall inget vidare.
Maja: - Gr(äsl)ön Mamba är mumsigt. Så det så. Nåjam... det blev en kamp på liv och död mellan mej och Mamban, men efter 3 minuters hård fajt gav den äntligen upp och jag kunde slutligen mumsa i mig läckerbiten. Se den spinnande filmen om ni vågar.
Kolfart: -Nu får du gå och borsta tänderna med Dentabits Maja. Du luktar orm... eller gräslök... bläk!

Fjäderkotlett i sikte

Idag när matte och jag tog en promenad fick jag nästan närkontakt med en fjäderkotlettbäbis. Mamma fjäderkotlett hoppade omkring i ett träd och tjattrade så öronen nästan fladdrade av. Jag ville ju bara gå fram och hälsa, som den väluppfostrade kissemiss jag är. Hon snattrade nå't om att jag skulle låta hennes bäbis vara i fred och inte äta upp den.... Pälsresande! Som om jag någonsin skulle ha ens tänkt tanken....(*nom-nom-nom*). Matte höll kopplet så kort så jag nådde inte att räcka fram tassen och hälsa ordentligt heller. Ohyfsat tycker jag!

Hej lilla fjäderkotlett, kom till farbror Kolfart....

När jag ett ögonblick vände mig mot matte för att be henne lätta på det korta kopplet så passade fjäderkotletten på att hoppa iväg längre bort. Jag tänkte sedan genskjuta.... eeh ...gå och möta den från det andra hållet så jag gick runt huset men när jag kom dit hade den hoppat iväg in i skogen. Inne i skogen började den bråka med en med en liten hackspettunge. Det här måste jag reda ut tänkte jag och stegade raskt efter med matte i snöret. Det räckte med att jag stirrade stint på dom så slutade dom genast. Vilken makt man har! Den lilla hackspetten satte sig på en smal tall alldeles framför och lekte lite tittut med mig. "Nu syns jag - nu syns jag inte - nu syns jag". Sicken retsticka! Men...när matte drog fram blixtapparaten blev den rädd och flaxade iväg.