onsdag 21 december 2011

Mitt namn

Ville Fjutt-Fjutt eller Fjutten undrar i en kommentar hur jag fått mitt namn. Jag trodde att matte hade jamat om det i början av min blogg, men det har hon inte gjort så jag får väl göra det själv då.

Det var en gång för mycket länge sedan....
.... en dag när mattes systerdotter, som då var väldigt liten, tog lite god tid på sig. Antingen var det på morgonen när hon skulle till dagis eller så var det på kvällen när hon skulle gå och lägga sig eller kanske när hon skulle sätta sig till bords och äta. Nåjam, hur det nu var med den saken så var det så att hennes pappa tjatade lite på henne att hon skulle sluta med det hon nu tassade med och istället komma och göra det hon skulle. Den lilla systerdottern tröttnade på sin pappas tjat och svarade till slut ilsket:
- Tust mä däj, du din kolfartjäkel!!
Varifrån hon snappat upp det uttrycket vet ingen säkert, men helt klart är att 'kolfartjäkeln' blev ett bevingat ord i allas minne.
Förra vintern när matte och husse spanade efter kattspåren runt huset och till slut fick se mig i min kolsvarta päls vaknade mattes minne till liv och hon sa:
- Nämen titta det är en liten kolfart jäkel?
Varje dag när hon spanade i fönstret för att se om jag var där ute pratade hon om den lilla kolfartingen.
Så blev det då så att jag fick heta Kolfart. Lite senare fick jag tilläggsnamnet Zigge också, mest för att en del har svårt att säga Kolfart. Zigge blev det till minne av den dagen när jag flyttade in i huset. Det var den 25 februari och det stod Sigvard och Sivert i almanackan. I tatueringsregistret är jag registrerad som Zigge Kolfart.
Snipp, snapp, snut så var sagan slut.

10 kommentarer:

  1. Vilken fin historia! Men det var ju hyggligt av dina människor att slopa den andra delen av namnet! ;)

    SvaraRadera
  2. Har alltid undrat varför du heter Kolfart och nu vet jag det det :)
    Jamar som Gustav att det är ju tur att dina 2-benta slopat den andra delen av namnet ;-)

    SvaraRadera
  3. Nu är vi såååå nöjda :) Vi har fått oss jamat en mycket fin historia om hur ditt namn kom till! Jättekul, tänk vad de små tvåbeningarna kan komma på bra saker, de är fan-tass-tiskt påhittiga!
    Nosbuff från hela vårt pälsklädda gäng och klappar från vår matte.

    SvaraRadera
  4. Jag håller med Gustav, det var hyggligt av dina människor att slopa den andra delen av namnet. *hehe*

    SvaraRadera
  5. Fin saga!
    Vi är lite nyfikna om systerdottern blir påmind om den historien fortfarande?
    Nosbuff

    SvaraRadera
  6. Vi tycker att ditt namn är jättemysigt! När du berättade att du fick heta Zigge också var vi lite oroliga att du skulle kallas för det i fortsättningen, vi tycker helt enkelt att Kolfart är så förfärligt gulligt och mysigt! :D

    SvaraRadera
  7. Kolfart passar ju dig så bra, och det var skoj att höra vem som låg bakom namnet! :) Kurr och burr.

    SvaraRadera
  8. Tack vänner! Men visst har vi fått fina namn som passar oss allihopa, och sen har vi ju våra "nattliga, kattliga, evigt ofattliga, allra förtegnaste, egnaste namn" också.
    Max & Måns: Jodå, hon är nu 38 år och hennes uttryck har följt med henne genom åren och dyker upp när släkten träffas och pratar minnen. :-)

    SvaraRadera
  9. Det var en söt historia. Du kan nog vara ganska säker på att vara ensam om ditt namn.

    SvaraRadera
  10. Trevligt att veta vad ditt namn kommer ifrån. Inte så vanligt precis.

    SvaraRadera