Idag har vi snabeldrakat halva huset för första gången sedan Kolfart kom in. Det behövdes verkligen! Vi stängde dörren upp och snablade övervåningen medan Kolfart låg i soffan på nedre. Han klarade det utan märkbara problem. Lugn och fin. I morgon tar vi den nedre halvan.
Jag satte mig en stund med honom när han låg i soffan och fick faktiskt klappa hela katten :)
Från huvudet till svansen. Ordentligt gos vid huvudet och lite lätt massage längs ryggen. Och jag fick till och med plocka lite med pälsen vid skadan på svansen. Jag vågade inte riktigt ta tag och undersöka så som jag ville, men jag fick känna lite. Det sitter en tofs med brunt hår som antagligen fastnat i sårskorpor på svansen. Litegrann har lossnat under tiden han har varit inne, men fortfarande sitter en stor tofs kvar. Jag försökte rycka lite i tofsen men då tog Kolfart tillbaka svansen. Pälsen känns grov och kärv men det är väl vinterkylan som gjort den sån. Den ser lite blankare ut ändå nu än vad den gjorde från början.
När vi dukade för fika i rummet där Kolfart låg, valde han att gå ut därifrån.
Det visade sig sedan att han gått upp och lagt sig till ro i sitt hus. Där låg han sedan hela eftermiddagen och myste medan vi satt i våra fåtöljer och läste böcker.
En kräk kom det i morse. Den städade Kolfart själv bort det mesta av.
vilken duktig liten Kolfart! :-)
SvaraRaderaKolfart verkar vara en cool kille som inte brydde sig mer om snabeldraken än så, även om de var på olika våningar. Tänk att matte fick klappa hela katten, från nos till svans. Det är ett fint betyg till en matte som gått varsamt och ömt till väga. *svanshonnör* Kurr och burr.
SvaraRaderaDet är så häftigt! Tänk att ni har fått klappa Kolfart! Nosbuff
SvaraRaderaMärkligt att han inte brydde sig om snabeldraken mer än så. Tvättmaskinen och diskmaskinen klarar han också bra. Men han gillar inte när vi kör bilen ute på gården.
SvaraRaderaKurr och burr och nosbuffar!