Meducin mot sjukdom

Dagens besök hos stickisarna gick lika bra som igår. Han stretade emot lite när husse skulle stoppa in honom i buren, men han gav med sig ganska snart. Vi fick träffa en ny veterinär idag och hon undersökte honom likadant som de tidigare gjort. Det var ingen märkbar skillnad på honom idag jämfört med igår och hon var lika förbryllad som de andra sticktanterna över hans tillstånd. Svälld och hård runt hals och nacke och ner över bröstet. Aldrig hade hon sett eller hört talas om något liknande.
Kolfart protesterade inte ett dugg när hon öppnade munnen och hon kommenterade att han var så snäll och medgörlig när det gällde att titta i munnen. Dom tittade på pälsen och kommenterade att den såg matt och fet ut och att han var ju så glansig och fin när han kom in för kastreringen i jämförelse med hur han ser ut nu, en vecka senare. Det enda tillfälle när han protesterade var när det var dags för att kolla temperaturen. Någon febertermometer i rumpan tänkte han minnsann inte släppa in. Han spjärnade emot och försökte vrida sig ur stickisens grepp och protesterade med ett "mjäo". Tyvärr var sticktanterna ihärdiga och han fick ge upp kampen. Tempen visade sig i alla fall vara normal.
Han fick ytterligare en cortisoninjektion och hon skrev ut ett recept på cortisontabletter (Prednisolon) som vi ska ge honom några dagar framöver. Dessutom tog hon kontakt med tillverkaren av vaccinet för att höra om de känner till fler som drabbats av samma reaktion. Hon lovade höra av sig till oss när hon fått besked från tillverkaren, ikväll eller i morgon. Vi ska också stå i kontakt med varandra framöver för att trappa ner cortisondosen om några dagar. Det blir en fortsatt diet på Hills' a/d tillsvidare.

Lilla gosgubben som har varit så duktig både att åka brummis och att vara hos stickisarna. :)

Ikväll är han strängt upptagen med sin nya hobby. Att spana in fjäderkotlettarna i lärkträdet utanför myggfönstret.

Återbesök

Idag fick Kolfart komma på återbesök till Smådjurskliniken. Resan dit gick jättebra. Vi Feliwayade bur och bil före resan och täckte över buren när vi åkte. Han försökte bara krafsa sig ut genom golvet en gång eller så kanske han bäddade lite skönt. Sen låg han lugnt hela resan.
På kliniken var han helt cool. Vilken katt! Andra katter jag haft har kämpat hårt för att komma därifrån så fort som möjligt. Kolfart ligger stilla och är helt cool på bordet.



Zigge Kolfart 
i transportburen på Smådjurskliniken.

 Veterinären undersökte kroppen och kände och klämde på magen och halsen och tittade i munnen flera gånger och han gjorde inte det minsta motstånd.
Veterinären blev ganska förvånad över hans tillstånd och det verkade som om hon aldrig sett något liknande. Hon kallade på ytterligare en sköterska som också fick känna och klämma och även en djurvårdare slöt upp och kollade Kolfart. De såg att han var svälld och trång i halsen och kände en stelhet eller att han var fast i hullet runt halsen och nacken. Det finns liksom inget nackskinn att ta tag i. De diskuterade om det kunde vara reaktion på vaccinet eller möjligen en reaktion på Metacam (smärtstillande medel). Jag tror till och med att de ringde den veterinär som utförde vaccinationen i onsdags och pratade med henne.
Till slut bestämde de sig för att ge honom en cortisoninjektion idag och se om han reagerar på den tills i morgon då vi får komma på återbesök igen. Har han reagerat på cortisonet får han en till injektion i morgon. Vi fick också köpa några burkar Hill's a/d mousse som har lite bättre sammansättning än den feta moussen vi har matat honom med hittills. Jag kan lova att han mumsade i sig en halv burk på en gång när vi kom hem.
Resan hem gick hur bra som helst. Han låg alldeles stilla i buren, utan burskynket. Nu behöver vi nog inte oroa oss för bilresor med Kolfart längre. Han vet att det inte är farligt.

Gourmetkatten

I morse slank det ner lite laxmousse till frukost igen, men först måste den mikrovärmas lite. Kylskåpskall mousse var inte intressant alls. Vid lunch dög ingenting, ingenting, ingenting. Till kvällsmat dög återigen ingenting. Alla tallrikar blev nosade på men ingenting dög ens att slicka på. Vi testade med laxmousse, torrfoder av olika sorter, Dentabits, Pussi gelé, stekt bacon, räkost, parmesan (en slick) men inget frestade Kolfart. Då öppnade vi en burk Hills' lever och kycklingpaté och vips så mumsade han i sig halva burken! Äntligen!
Nå'n skrev att Kolfart är en smart katt...mmm.... det här får inte bli någon vana. Laxmousse till frukost och paté till middag. Lyxmisse!
Har läst på lite idag om reaktioner på vaccinering och det känns som om det är det som har hänt med vårt lakritstroll. Vaccinet som användes var Nobivac Tricat Novum. Jag har surfat runt och läst i olika diskussionsforum om katter som reagerat just på det här vaccinet. Reaktionerna har varit lite olika men det handlar om hälta, ansiktssvullnad och andningssvårigheter, feber, nysningar, hosta, aptitlöshet och trötthet med mera. Hur lång tid reaktionerna suttit i är lite olika men det rör sig oftast om 1-2 dygn. Läser man på FASS VET om vaccinet så får man också uppfattningen att det rör sig om 1-2 dygn som reaktionerna kan sitta i. Nu har Kolfart varit hängig i tre dygn. Alla texter jag läst om vaccinering handlar om grundvaccinering av kattungar. Kolfart är ju en vuxen katt så reaktionen kan ju te sig annorlunda då. Vi vet ju vad som händer ibland när vi vaccinerar människor mot svininfluensa och liknande.
Första dygnet verkade det som om han liksom hade problem med tungan, halsen eller svalget. Han tryckte ner huvudet mot hakan när han försökte äta. Jag tror det var en svullnad i halsen. Den har nog gett med sig nu men det kan kännas sårigt i halsen. När han äter och dricker vatten nyser han eller hostar. Han känns varm och han sover mycket. De synliga blinkhinnorna visar att det inte står rätt till i kroppen. När han är vaken är han ändå pigg och busig. Den bruna råttan får sig en omgång emellanåt och husse fick en rejäl dask på foten ikväll när han tänkte gå ifrån Kolfart utan att busa efter maten. Då satte dom fart på snörbuset så mattan blev till ett dragspel.

Nu är det gjort ....fortsättningen

När vi åt vår kvällsmat gjorde han ett tappert försök att hoppa upp på kökssoffan, men insåg snart att hans ben inte bar honom. Vi bäddade med plastad frotte på soffan och lyfte upp honom så han fick sova där. Med nosen rakt ner i soffan som ett stöd.
Efter maten satt vi kvar länge i köket och lät Kolfart sova på soffan. Vi läste tidningar och surfade på mobiltelefonen. När jag började plocka med porslinet i diskmaskinen visade Kolfart att han ville vara tillsammans med mig. Husse fick hjälpa honom ner från soffan och han satte sig på mattan brevid mig. Jag satte mig på golvet och han kröp dit och la sitt huvud på mitt ben och visade tydligt att han ville lägga sig i mitt knä.
Då bar vi upp honom på övre våningen och jag satte mig i fårskinnsfåtöljen och Kolfart fick ligga i mitt knä där. Så satt vi tillsammans i 2,5 timme.
När husse sa godnatt följde Kolfart med honom till sängen och där sov han sedan hela natten.

Idag har han mått bättre, varit piggare och sprungit upp och ner för trappan flera gånger utan problem. Ibland märker vi en tendens till vinglighet. Han dricker vatten och går på lådan och sover. Han är hungrig men det verkar som om han har svårt att svälja maten och blinkhinnorna i hans ögon ligger synliga hela tiden. Vi har testat att ge honom blötmat istället för knaprigt torrfoder och det gick bättre, men han tog bara det geléiga i maten, inga köttbitar. Vi har blött upp torrfoder och han har ätit två-tre bitar. Inte mer. Men han visar tydligt att han vill ha mat. Tittar på oss med sina ledsna ögon med blinkhinnorna synliga och lite rinnig gegga under ögonen och han gooooosar. När vi åt frukost och vid eftermiddagsfikat ville han bara komma upp på bordet hela tiden och tiggde, tiggde. Nu sover han på en kontorsstol här bredvid mig.

1000 frågor och funderingar från en lite bekymrad matte och husse:
Varför har han så svårt att äta? Eftersom han kan lapa vatten och han tvättar sig på kroppen och slickar sig runt munnen så verkar det inte vara något med tungan. Kan han ha blivit sårig i halsen av någon syrgasslang? Han fnyser lite när han dricker vatten och när han försöker äta. Som små nysningar. Kan han ha fått någon reaktion på vaccinet eller ID-märkningen? Varför syns blinkhinnorna hela tiden? Och varför kommer det gegga i ögonvrårna? Han verkar pigg och glad och normal för övrigt, kurrar och spinner och vill vara med oss. Är det någon av er där ute som känner igen de här symtomen efter kastrering eller vaccination?
Om vi inte ser någon förändring tills i morgon så tar vi kontakt med Smådjurskliniken igen och frågar.