Farväl Kolfart

Tisdag 1 augusti 2023 fick vi ta farväl av vår älskade Kolfart på Hälsinge Smådjursklinik i Ljusdal. Hans njurar höll på att stänga ner.
I augusti 2022 var vi till veterinären eftersom han kissade på andra ställen än i lådan. Vi utökade antalet lådor och städade oftare. Veterinären sa att hans värden var bra. Efter veterinärbesöket fungerade det bättre en tid igen. Han missade lådan ibland och vi städade.
Under sommaren 2023 började han bli ordentligt mager och den sista tiden fick han även problem med att röra sig. Vi bytte ut maten eftersom han verkade ha problem att tugga i sig torrfodret men han magrade ändå av och tappade vikt. Vi bokade en tid för undersökning och fick komma till kliniken i Ljusdal. Veterinären konstaterade att han hade njursvikt och att det inte var mycket hon kunde göra för honom så vi lät honom somna in.

Bajs, bus och gos

Nu har vi jamat till matte att hon MÅSTE tassa ner nåt i bloggen för nu var det så längesen så vi blir snart bortglömda. Det är så många som har kalasat och partajat och firat födelsedagar under tiden vi har varit otassliga på bloggen så nu får matte gömma sig bakom skämskudden.
Minns inte alla namn men vet att både Sippo, Gustav och Wikki har partajat och Nea, Nova och Skruttlund också. Vi jamar ett jätte stort *GRATTIS* till alla födelsedagsmissar som vi inte har kattulerat på sina födelsedagar.

Matte och husse har haft lite mycket andra saker att göra på sista tiden så det har inte blivit så mycket över för att tassa ner saker här. Först fyllde mattes mamma en massa år - minst 16 kattår - och matte hjälpte henne att baka en massssa bröd en hel vecka. Då var matte hemma med oss hela dagarna och vi kunde mysa och busa lite mellan jäsning och gräddning.
När 16-årskalaset hade varit jobbade matte en vecka och sen kom grävmonstren tillbaka till våran trädgård igen. I slutet på förra året skrev jag om att vi hade grävmonster som gjorde stora hål i trädgården i två veckor. Nu har dom varit här i två veckor igen! Dom har morrat och fräst ute i trädgården, gjort högar och sen har dom plattat till allt och sått gräääääääs och planterat blommor och träd. Gräset är för kort så det går inte att äta än, men snart blir det nog mumsigt. Jag har varit ute om nosat på det och jamat åt det att växa upp.

Maja får inte gå ut (än) men hon sitter i fönstret och spanar.

Maja har gjort bus också. Titta här vad hon har gjort med mattes monsterblommor....

Matte upptäckte dessutom att hon hade använt krukorna som toalåda och dom luktade urk så matte slängde bort blommorna.

Matte och husse tror att det är mitt fel att Maja använt blommorna som toalåda. Jag fattar ingenting jag. Det fanns alltså två lådor som jag ansåg som mina och jag har väl all rätt att bestämma över mina lådor. Maja får väl fixa en egen låda eller..? Båda lådorna stod dessutom inne på min toalett där jag alltid har bajsat så jag tog saken i egna tassar och jagade bort Maja när hon krafsade i mina lådor. Jag hade full koll från två håll. Nu har dom fixat en ny låda med huv som dom har ställt på ett annat ställe, så att jag inte kan ha samma koll på båda lådorna samtidigt. Men gissa vem som bajsade först i den lådan? Jaaaag! *fnisskurr*

När jag inte sitter och håller stenkoll på vad Maja gör, typ så här:

Så händer det att jag håller mig på köksmattan och tar det lite lugnare:

Eller så kollar jag på Blocket tillsammans med husse, om vi ska hitta nåt spinnande att köpa.



Jag har bestämt jamat till Maja att hon får hålla sig på nedre våningen. Och när jag är nere så är det matrummet som gäller för hennes del, helst under soffan. Resten av huset är mitt. Jag hör hur hon busar där nere när jag inte är där och det tillåter jag ibland. I morse till exempel fick hon låna matte en stund och busa med henne i köket. Själv hade jag gosat och sovit på mattes kudde hela natten och ville njuta en stund till tillsammans med husse. Matte filmade lite när hon satt på golvet med Maja.

 

Matte och husse är lite kinkiga och tycker jag bossar för mycket med Maja, men hon ska väl veta sin plats. Ska inte tro att hon kan komma här och komma och jama och åma och kråma sig för min matte och husse hur som helst. Och gömma mina Mymlan-bollar så vi inte hittar dom igen. Näjam, nån ordning får vara.

~ Kolfart ~



Kolfarts hus

Magen är det lite si och så med. Bajset har korvat till sig bra, men nu har han börjat kräkas istället. Trodde först det berodde på för mycket torrfoder och för lite vätska, men det visar sig att även blötfodret åker ut. Vår uppfattning är att kräkandet började i och med att vi började använda Fortiflora. Kan Fortiflora vara för kraftigt? På menyn står just nu
Blötfoder: Pussi med viltsmak.
Torrisar: Kunglig kaninmat för känsliga magar (serveras i mindre portioner eftersom han slukar allt).
Till natten har jag de senaste dagarna fördelat en påse Fortiflora både på den blöta och den torra maten.
Vatten finns att dricka på två ställen i huset (ett ställe använder Kolfart mer än det andra).

Idag har han legat nästan hela dagen i transportburen. Ibland på sidan, ibland med hakan utsträckt över kanten. Hussen tog fram kameran och fick ta en bild. Solen sken tydligen in lite där så det blev nog varmt och skönt.

När matten kom hem från jobbet mumsade Kolfart i sig det sista av morgonmaten och gick sedan upp på

övre våningen. Där visade det sig att han hade hittat sitt hus :) Yeeey!

Kaninmat

Lösbajset fortsätter. Idag serverar vi Kunglig Kaninmat för känsliga kattmagar och så väntar vi på en liten leverans av Fortiflora från underbara Mästerkatten Wikki. :)
Kolfartmissen har varit lite undanglidande och känt sig obekväm med att vara nära oss igen. Ikväll har han ändå sökt sig till övre våningen och ligger under vår säng och håller kollen på oss i våra fåtöljer. Nytt ställe. :)

Läste i Djurskyddet Bill & Bulls blogg ikväll om katten Snorre som blivit omhändertagen nu efter att ha gått ute i flera år och blivit matad lite här och där. Skönt att det finns människor som faktiskt bryr sig om! Det kan ha varit så att Snorre varit här och hälsat på Kolfart. Våra grannar som också matade Kolfart såg honom en dag tillsammans med en gråspräcklig katt som dom inte kände igen. Kanske Kolfarts flik i örat beror på Snorre.

Lösbajs

Den senaste dagarna har Kolfart bajsat lite löst och jag har funderat på vad det kan bero på. Nervös mage? Maten? Eller kanske avmaskningen? Nu har jag surfat lite och läst lite här och där att diarré kan vara en biverkning av maskmedlet. Jag hoppas verkligen att det bara är det som är felet. Då kommer det snart att rätta till sig igen. Det känns som om det tog flera dagar innan den reaktionen kom i så fall.
Tycker mera att lösbajset började i samband med att vi började ge honom en annan sorts torrisar, så i natt får han enbart blötmat av en annan sort och så hejdar vi oss lite med torrfodret ett tag.
Någon som har erfarenhet av hittekatter och deras magar kanske har några råd?

Smygbus

Nu har Kolfart gjort både pling och plong i lådan. Inga problem. Normalbajs och normalkiss. Jippii!
Jag har varit hos honom några gånger och busat lite med en orangefärgad tygfisk som sitter på ett litet metspö. Då tittar han på mig som om han tänker: 'Barnsligt! Vad tror du om mig egentligen? Jag är en vuxen katt!' Ibland har jag sträckt mig lite närmare och smekt honom lite försiktigt på kinden och kliat lite mellan öronen med metspöt. Då sänker han huvudet och blundar lite... :)
Jag har rullat små myntabollar på golvet framför honom också. Utan reaktion. Han dumförklarar mig bara med sin blick. I morse lämnade jag två myntabollar på golvet i rummet. När vi kom hem hade bollarna inte flyttat på sig alls. Lite senare upptäckte jag ändå att den ena bollen hade flyttat sig en meter ungefär. Jag trodde det var min sambo som hade busat, men så var det inte. Vem kan det då ha varit?
Jag rullade myntabollen några gånger och så hamnade den alldeles intill Kolfart. Ingen reaktion. Så lät jag den ligga kvar där och lämnade honom ensam i rummet en stund. Nästa gång jag kom dit hade bollen på något magiskt sätt flyttat på sig igen. Katten låg i samma ställning som innan. Jag anar att den lille filuren smygbusar.

Kiss i lådan

I natt har Kolfart kissat i lådan :)

Kissobajs

Hela dagen igår låg Kolfart under trappan. Sent på kvällen tog katten äntligen mod till sig och flyttade sig in i musikrummet igen. Åt lite och placerade sig under vevgrammofonen. Jag låg på golvet intill och pratade med den om ditten och datten en lång stund.
Framåt nattkröken, när jag satt och surfade lite innan sänggåendet, hörde jag att det knakade till i trappan. Strax såg jag ett litet svart katthuvud sticka upp nedanför sista trappsteget. Kolfart såg inte mig på en gång, utan såg sig lite omkring och tänkte just ta ett steg till när blicken fastnade på mig. Hjälp! Brummel, sa det i trappan så försvann katten ner igen. Ett vågat försök, som jag hoppas den vågar sig på igen snart.
Inte en enda gång under hela helgen har katten kissat eller bajsat (vad vi kan se). Den kom in på fredag kväll och har ju ätit lite varje dag. Om den druckit vet vi inte riktigt, det är lite svårt att se om vattnet minskar i skålarna. Lådan har den inte varit och trampat i alls och jag har funderat just hur länge den skulle kunna hålla sig. Lite orolig för mattor och mjuka möbler har vi varit.
I morse hade det tyvärr hänt några olyckor på golvet i mormorsrummet. Bajskorvar låg under bordet. Där finns ingen matta så det var bara att plocka upp och torka rent. Uppkräkt torrfoder hittade vi under en stol. Samma sak där, bara att plocka upp och torka av. Värre var det med kisspölen som dessutom var väldigt stor. Den hade inte heller hamnat på någon matta, men däremot runt ett träben på en antik radiogrammofonmöbel. Träfoten har sugit i sig av det våta och spruckit lite.
Det kändes som en lättnad att katten äntligen hade gjort ifrån sig men det blev ju lite olyckligt där. Vi hade nog föredragit om Kolfart använt mattan i rummet istället. Den är ju ändå tvättbar.
Nåja, så är det nu. Morgonen blev lite bökigare än normalt eftersom vi fick plocka fram skurhink och trasa. Moppa och torka. Jag gjorde i ordning ytterligare en låda med sand och ställde inne i mormorsrummet. Vad vi dessutom borde ha gjort som vi inte gjorde var att lägga bajset och kisset i lådorna för att signalera att här gör man det. Vi vet ju ingenting om lille svarten. Kanske har den aldrig använt en låda och behöver pott-tränas. Nu hoppas jag att Kolfart ska fatta vinken och testa någon av lådorna ändå.