Dagsläget

Kolfart: Har inte tid att tassa idag. Matte får rapportera:

Det blev en lugn start med mycket nosa, nosa, nosa och smyyga, smyyyga. Maja gömde sig i skohyllan och blev sedan kvar där hela dagen. Kolfart stack in huvudet ibland och nosade och morrade lite åt henne.
Senare på kvällen flyttade sig Maja under kökssoffan och Kolfart höll henne under sträng bevakning. Mitt i natten hände något och en vild jakt uppstod med fräs, morr och skrik. Krasch bom pang! Jag var fortfarande vaken och hann bara se en fräsande vild pälsmassa i trappan och så var allt över. Tyst och stilla.
Nere i hallen fick jag se det nya avlastningsbordet omkullvräkt. Lådan öppen och alla saker låg på golvet. Maja låg under kökssoffan igen och Kolfart satt i hallen och bevakade. Jag pratade lite lugnt med båda två, klappade lite och tog sedan med mig Kolfart upp och stängde dörren till nedre våningen. Vi flyttade upp en kattlåda och matskålar så han skulle slippa gå ner för att göra sina behov. Tanken var att hon skulle få komma till ro nere och han skulle stanna och sova med oss uppe.
Så blev det inte riktigt. Utbrytarkungen Kolfart kan själv och öppnar dörrar. Husse hämtade honom två gånger under natten. Och i morse när jag steg upp satt han återigen på bevakning i hallen och hon låg forfarande under kökssoffan. Han har varit på lådan uppe en gång. Hon inte alls. Han har ätit minimalt och druckit lite. Hon inte alls. Avlastningsbordet i hallen har fått tydliga spår efter vassa klor. Vems? Det vet bara dom själva.
Jag tog med mig Kolfart upp och parkerade honom med husse i sängen och plötsligt efter en stund blev det väldigt skönt att gosa ner sig med husse. Nu har han sovit i en par timmar i sängen. Säkert utmattad efter all bevakning. Vi har ätit frukost i köket och Gräddnosen får nu lite lugn och ro och egen tid. Säkert saknar hon sina kompisar och tvåbeningarna på katthemmet och hon måste få komma över chocken lite.

- Matte Gunsan -

Smygbus

Nu har Kolfart gjort både pling och plong i lådan. Inga problem. Normalbajs och normalkiss. Jippii!
Jag har varit hos honom några gånger och busat lite med en orangefärgad tygfisk som sitter på ett litet metspö. Då tittar han på mig som om han tänker: 'Barnsligt! Vad tror du om mig egentligen? Jag är en vuxen katt!' Ibland har jag sträckt mig lite närmare och smekt honom lite försiktigt på kinden och kliat lite mellan öronen med metspöt. Då sänker han huvudet och blundar lite... :)
Jag har rullat små myntabollar på golvet framför honom också. Utan reaktion. Han dumförklarar mig bara med sin blick. I morse lämnade jag två myntabollar på golvet i rummet. När vi kom hem hade bollarna inte flyttat på sig alls. Lite senare upptäckte jag ändå att den ena bollen hade flyttat sig en meter ungefär. Jag trodde det var min sambo som hade busat, men så var det inte. Vem kan det då ha varit?
Jag rullade myntabollen några gånger och så hamnade den alldeles intill Kolfart. Ingen reaktion. Så lät jag den ligga kvar där och lämnade honom ensam i rummet en stund. Nästa gång jag kom dit hade bollen på något magiskt sätt flyttat på sig igen. Katten låg i samma ställning som innan. Jag anar att den lille filuren smygbusar.

Smyg i trappan

Just nu smög Kolfart upp för trappan igen. Han stod en stund och tittade på mig men vände och gick ner igen. Han är så söt. :)