måndag 22 augusti 2011

Regntunga skyar

....är ingenting som Kolfart skyr. Ikväll ville lakritstrollet gå ut igen. Matte tog på sig storstövlar och regnjacka och fick en kvarts promenad ute i regnet tillsammans med Kolfart. Han höll sig runt husväggen och tog skydd under rabarberbusken och nosade i alla mushål på vägen runt huset.
Husse stod redo med frottehandduken när vi kom in igen och gosade bort det blöta i Kolfarts päls.

söndag 21 augusti 2011

Sugen på ute

Vi tycker inte att han har brytt sig så särskilt mycket om det här med att vara ute. Han har verkat rätt nöjd med att vara inomhus. Men....idag bestämde sig Kolfart för att han ville vara ute. Redan efter frukost satte han sig vid dörren och jamade och klöste på ytterdörren. Husse fattade galoppen och klädde på Kolfart selen och gick ut med honom. Det blev en och en halv timmes rundvandring och kontroll av reviret.


Kontroll av skrotbrummis.

Tittut matte!

Ibland är det förenat med vissa problem att gå med katt i sele. Det fick husse uppleva när Kolfart forcerade rabatten och kröp igenom staketet. Matte fick då rycka in och promenera på utsidan om staketet för att överta kopplet.

Husse i rabattdjungeln.

På andra sidan staketet satt Kolfart så fint på en sten.


Provsittning av hörnsten.

Efter en och en halv timme tyckte husse att det var dags att gå in igen. Det tyckte inte Kolfart. Han satte sig vid dörren och jamade igen. Eftersom husse hade en del jobb att göra med att klättra på stegen och fixa till hängrännorna på huset så fick matte sätta sig på stentrappen medan Kolfart placerade sig i skuggan under en rosenbuske och spanade på hussen. När det blev dags för fika fäste vi kopplet på en krok vid trappen och satte oss i trädgården och fikade. Kolfart låg först kvar i rosenbusken men kröp sedan upp på stentrappen och solade sig och vältrade runt några varv och busade med kopplet.
Efter fikastunden var han ganska nöjd med att gå in igen, men hela kvällen har han jamat och vill gärna gå ut igen och igen och igen. Vi har försökt att busa och distrahera honom med diverse bollar och snören, men det duger liksom bara en liten kort stund.

tisdag 16 augusti 2011

Svansen

Hur gick det nu då med fettsvansen?
Jodå, det verkar som om det fungerade bra att tvätta med Galltvål. Svansen är lite smalare och tunnhårigare men fettet verkar ha gett med sig. De stickiga döda pälsstråna finns inte kvar. Vi vill ju inte kamma och borsta, pilla och irritera så mycket men nu tappar han bara normal päls. De där flygiga stråna som gärna killar i näsan. Inga tofsar som lossnar.

lördag 13 augusti 2011

Sorg i klostret

Tänder ett ljus för Conny hos Klosterkatterna som ikväll fått tassa vidare över bron till Regnbågslandet.



torsdag 11 augusti 2011

Fettsvans

Är det inte det ena, så är det det andra.
Kolfart tappar hår, överallt. När vi försöker kamma och borsta vill han bara busa med kam och borste. Bita och gnaga. Vi måste nästan vara två som hjälps åt. En som busar eller gosar med honom medan den andre passar på att kamma och borsta lite här och där, där man kommer åt. Nu har han tappat särskilt hårda, nästan stickiga strån på svansen och idag upptäckte vi att det lossnade nästan som tofsar där. Vid närmare kontroll verkar det som om han har drabbats av så kallad fettsvans. Fett och mjälligt var det och löst hår. Jag surfade ut på nätet och letade information om fettsvans och hittade en informativ sida på Swecat.com .
Nu har vi tvättat Kolfarts svans med Galltvål ikväll så får vi se om det funkar.


Lossnad pälstofs från svansen.

Fettsvansen.


söndag 7 augusti 2011

När matte surfar

Kolfart: Hej matte! *nosgos*
Matte: Hej Bubben! *nosgosar tillbaka*
Kolfart: Åh, vad trött jag blev i benen. Jag lägger mig här jag.
(Bonk! Lägger sig på tangentbordet.)
Kolfart skriver: uuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuuurfrrrrrt
Matte: Men snälla....stön...du kan ju inte ligga på tangentbordet... (makar katten från tangenterna).
Kolfart gäspar och sträcker på sig.
Matte klickar vidare med musen och knopprar på tangenter. Hon skjuter kulor i ett spel.
Kolfart sträcker på sig igen och lägger tassen på spacetangenten. Spelet gör paus.
Matte: Nämen.... gruff...! Flyttar tassen och trycker på space igen och startar spelet. Kolfart stoppar och matte startar. Flera gånger.
Titt som tätt hoppar markören iväg på bildskärmen och när matten klickar händer det helt andra saker än hon tänkt sig. Det är katthåren på musmattan som ställer till det. Matten borstar bort och pillar ut strån som krupit in i musen. Kolfart sover.
Kolfart ändrar ställning och plötsligt börjar kulorna byta färg istället för att skjutas iväg när matten klickar. Det tar en stund innan matten fattar att Kolfart ligger med kinden på Ctrl-tangenten.
Matte: *morr*
Kolfart: Zzzznork...
Kolfart sträcker sig i hela sin längd och trasslar in sig i mussladden. Han funderar en stund om han ska döda musen och börjar gnaga på sladden. Matten säger 'Nej, nej, nej!' och räddar musen. Kolfart sträcker sig mot pennburken och får tag i en tjock tuschpenna som han jonglerar med och tuggar på istället. När den hamnar på golvet följer han efter och jagar den en stund, men tröttnar snart. Han tyckte det var bättre att ligga och sova på mattes tangentbord så han hoppar upp igen och lägger sig och somnar.

torsdag 4 augusti 2011

Mera ute

Matte och husse var borta hela dagen igår och kom hem sent på natten. Det blev mycket gos och mat förståss när vi kom hem, men så mycket bus var det ingen som orkade med just då. Kolfart somnade snällt han också och sov lika länge som matte och husse idag. Idag har vi gått lite på halvfart och mest gäspat. Kolfart har hängt med och tagit det lugnt han också. 

En stund med husse vid datorn.

På kvällskvisten tvättade husse bilen och eftersom vattenslangen ringlar ut genom ytterdörren så fick Kolfart klä på sig selen och gå ut. Länge, länge satt vi på den uppvärmda stentrappan och bara njöt av kvällssolen och spanade på myrorna innan Kolfart faktiskt vågade sig ut på en promenad runt huset igen.



Hallå där nere, myruslingar!

Myrkontroll.

Han nosade på nyponrosen på hörnet och spanade in gräsbrummisen i trädgårdsboden. Han hittade sina gamla musjägarhål och ville självklart krypa in under uthusbodarna, men då räckte plötsligt inte kopplet till av någon underlig anledning. På andra sidan huset hittade vi en död björktrast som husse fick bära bort innan Kolfart hann se den. Den hade nog flugit lite för hårt mot ett fönster. Det hade nog varit mumsigt för Kolfart med självdöd fjäderkotlett men, nej.... vi tyckte inte det.


Nos på ros.
Han hittade sin favoritplats på trappsteget in till vedboden där han satt varje kväll i vintras. Det är något speciellt gosigt med det trappsteget.



Ikväll var det så gosigt att vara ute så efter nära två timmar ute fick vi faktiskt bära in honom.