Det är MIN päls

Jag vill klaga hos KOK (Kattombudskatten) eller POK (Pälsombudskatten) eller vem det nu kan vara man kan klaga hos. Mina tvåbeningar misshandlar mig. Nästan varje dag.
Här lägger jag upp mig beredd på supergosestund med matte eller husse på köksbordet. Gärna med båda två, ju mer desto bättre. Men vad händer? En liten stund går det bra och allt blir bara hur kurrigt som helst. Men sen kommer tortyrredskapet fram... kammen....!

Tortyrredskap med farliga tänder.

Jag har försökt att bita ihjäl den minst hundrafjorton gånger men den vägrar att dö. Matte och husse påstår att det är nödvändigt. För att du ska bli fiiiiin! Vadå fin? Duger jag inte som jag är va'?
Det går ganska bra att få kamma mig på den främre delen om man säger så. Halsen och skuldrorna lite ner på sidorna...men när det handlar om den bakre delen så blir det jobbigare och jag talar med bestämdhet om att det är MIN päls som sitter fast där bak och då biter jag ifrån.

Titta! Blank och fin....duger väl!?



Här tycker dom att jag inte duger.

Matte och husse säger att det är fula tovor som sitter där bak och att det blir skönt om dom kommer bort. Jag vet inte om jag tror på dom riktigt.... eller jo, fast nej, eller.... suck! Snart är det dags för uppgradering och nya höstpälsen ska på, men jag har inte tagit av mig fjolårets päls än. Vill behålla den. Det är INTE roligt att bli kammad där alltså, men lite skönt är det nog ändå och så får man ju gosa massor med både matte och husse varje gång och är jag riktigt duktig så kan jag få godis efteråt. Så nu blir det lite nästan varje dag.

Kolfartdagen

Idag var det ett precis ett år sedan jag flyttade in till matte och husse i huset. Hur det gick till kan ni läsa mer om här.
Ettårsdagen började med supergos tillsammans med matte i sängen. Redan i natt kröp jag ihop tillsammans med matte på hennes kudde, körde in huvudet under hennes haka och tryckte in nosen in i hennes hand. Där låg jag sedan och kurrade länge, somnade och sov gott. I morse låg jag i fotänden på mattes säng. Jag passade på att fånga matte när hon satte sig på sängen och tänkte klä på sig. Sen kurade vi ihop oss en lång stund och supergosade tillsammans.
Efter frukost fick jag pälsvård av både matte och husse tillsammans. Jag gillar ju att gnaga och busa med kam och borste så när matte gosade och busade med mig passade husse på att borsta en stund tills jag började bita i husses boste. Då passade matte på att kamma mig en stund istället. Det blev både gos och mys och bus på en gång. Som ett sån't där chokladägg ni vet.

Resultatet av dagens pälsvård.

Sen åkte husse iväg till affären och handlade godsaker. Matte och jag passade på att mata fjäderkotletterna och så tog vi en liten halkig promenad runt mitt revir. Mina broddar funkade inte riktgt på det isiga underlaget och det var kallt om tassarna och blåste så det blev en kort runda.
När husse kom hem plockade han fram godsakerna och jag kunde knappt vänta. Jag kände lång väg att det var godis på gång.

Godis på gång.

Sen fick jag vänta jamlänge!

Färdigt snart???

Det tog minst hundrasjuttifemton minuter innan jag äntligen fick min tårta!!!

Tadaa!! Laxmoussetårta med räkor å nåt grönt krafs. 

Nom nom nom, mums, slick och slurp!

Nom, nom, tugg, tugg.....

...tugg, tugg, slick, slurp....

....slurp, slafs, tugg, tugg....

....tugg, slick, nom, nom...

....mums, mums...

Efter tårtan ägnade jag mig åt stortvätt och soffmys.

Stortvätt.

Soffmys.

Med magen full av laxmousse har jag inte orkat busa så mycket ikväll. Istället har jag tagit det lugnt och legat på soffan och njutit av värmen från elementet. Nu ska jag sova gott med husse och matte i sängen.

Svansen

Hur gick det nu då med fettsvansen?
Jodå, det verkar som om det fungerade bra att tvätta med Galltvål. Svansen är lite smalare och tunnhårigare men fettet verkar ha gett med sig. De stickiga döda pälsstråna finns inte kvar. Vi vill ju inte kamma och borsta, pilla och irritera så mycket men nu tappar han bara normal päls. De där flygiga stråna som gärna killar i näsan. Inga tofsar som lossnar.

Fettsvans

Är det inte det ena, så är det det andra.
Kolfart tappar hår, överallt. När vi försöker kamma och borsta vill han bara busa med kam och borste. Bita och gnaga. Vi måste nästan vara två som hjälps åt. En som busar eller gosar med honom medan den andre passar på att kamma och borsta lite här och där, där man kommer åt. Nu har han tappat särskilt hårda, nästan stickiga strån på svansen och idag upptäckte vi att det lossnade nästan som tofsar där. Vid närmare kontroll verkar det som om han har drabbats av så kallad fettsvans. Fett och mjälligt var det och löst hår. Jag surfade ut på nätet och letade information om fettsvans och hittade en informativ sida på Swecat.com .
Nu har vi tvättat Kolfarts svans med Galltvål ikväll så får vi se om det funkar.

Lossnad pälstofs från svansen.

Fettsvansen.

Pelle plutten

Idag lånade Kolfart ut sin matte och husse och sina pälsvårdsverktyg till Pelle, mattes mammas katt.

Pelle, 17 år

Pelle börjar bli lite till åren och har kanske fått lite svårt att sköta pälsen själv. Han hade fått klutar i pälsen som matten inte kunnat kamma ut. Bak på benen, under magen och frambenen. Med Furminator, karda och pälskam ryckte vi ut och fixade Pelles päls. Han var så tålmodig och duktig när hussen nötte på med verktygen för att få bort klutarna.

   

En liten del av pälsklutarna.

När vi ändå höll på att trassla med honom, passade vi på att ge honom en dos Drontal maskmedel också. Han har varit lite dålig på att jaga på sista tiden, men senast igår hade han tydligen mumsat på någon bamse till mususling och lämnat rester till matten på altanen. Matten har inte sett några tecken på mask, men dom finns säkert där så det är säkrast att ge dom en omgång.



Pälsvård och nästan buff

Idag har det varit pälsvård på schemat.
Husse körde snabeldrake på nedre våningen och jag satt och läste i min fåtölj. Kolfart låg under husses fotpall. Så hörde jag slickljud och tänkte att nu ska han kräkas igen.... men det visade sig att han tvättade rumpan. :)
När han legat en stund tänkte han gå ner en våning men blev lite fundersam över snabelljuden nerifrån så han kom tillbaka och kröp ihop under min fotpall (där jag hade mina fötter ovanpå). Plötsligt stack det upp en baktass framför mina fötter och det visade sig att han tvättade sig där bak igen. :)
Efter en stund satte han sig i trappan och tittade på husse genom glasrutan på dörren. När husse var färdig öppnade han dörren och Kolfart gick ner och åt lite mat. När han ätit intog han den blå soffan.
Jag läste vidare i min bok och hussen gick till garaget.
Någon halvtimme trekvart senare gick jag ner och hälsade på Kolfart i soffan. Jag hade med mig kardan och visade honom den, lät honom nosa på den. Han gjorde som han brukar, tryckte ner nosen mot den och höll den där länge. Sen testade han att gnaga lite på den. 'Tandborste?' 'Näe...inte riktigt.'
Jag drog lite lätt med kardan på hans framben och lät honom nosa igen. Sen drog jag lite lätt med kardan på hans hals. 'Mmmm... sköönt!' Jag fortsatte upp mot huvudet och lite på ryggen och det var så härligt att se hur han riktigt blundade och njöt! Jag kliade med fingrarna och använde kardan omväxlande runt hals och huvud och han fick nosa och gnaga på borsten emellanåt. Efter en stund märkte jag att det blev liksom lite för mycket för honom så jag lät borsten och handen vila och lät honom vara i fred. Då började han tvätta sig på benen och sidorna fast jag satt alldeles intill.
Nu har det gått några timmar och jag var nyss och hälsade på honom i den blåa soffan igen. Jag lutade mig fram mot honom med näsan och pannan och han sträckte sin nos mot mig men stannade upp alldeles intill, satte sig upp i soffan och tittade på mig med en blick som såg ut som: 'Hörrududu, här ska minsann inte buffas!' Sen vände han ryggen och rumpan åt mitt håll istället och sneglade på mig över axeln. 'Hmpff! Du ska inte tro att du kan lura mig...'
Jag smekte honom lite på kinden och strök över ryggen (och tyckte mig höra ett litet dovt spinn där inne).
Så tog jag tag i den fula tovan på svansen och använde stålkammen försiktigt. Kolfart tittade vad jag gjorde och lät mig hålla på. Jag lyckades till slut få bort den fula klumpen och nu sitter det bara lite brun päls kvar där. :)
Duktig Kolfart-gubbe!
 

Kammad

Idag har det varit en fin dag. Vi åt frukost tillsammans hela familjen (husse, matte och Kolfart). Efter frukost placerade sig Kolfart i transportburen i solen och njöt. Vi tvåbeningar läste lite bok och surfade på nätet. Vi tog en timmes promenad och träffade bland andra på grannen som gärna ville höra hur det går med Kolfart. Efter promenaden fikade vi i rummet där Kolfart låg. Han höll koll på oss hela tiden och räknade tuggorna.
På eftermiddagen gick Kolfart till övervåningen och kröp in under fotpallen till fårskinnsfåtöljen. Där låg han länge. Både husse och matte hälsade på och pratade lite med honom en stund. Matte hade med sig en liten mjuk babyborste som Kolfart nosade på och började sedan använda som tandborste och busborste.
Vid matdags kom han ner och åt tillsammans med oss igen.
I kväll låg han på mattan under bordet och matten kröp dit och frågade om hon fick ligga bredvid. Det fick hon. Jag fick gosa med honom också. Klappa på huvudet och klia runt halsen. Så tog jag fram en kam som Kolfart nosade på länge. Han höll nosen tryckt stilla mot kammen en lång stund. Det luktade nog lite honkatt om den. Sakta förde jag upp kammen mot nacken och kammade lite, å lite till, å lite till.... Kolfart nosade på kammen igen. Så kammade jag lite på hakan och lite till på ryggen och i nacken.
Han sträckte på sina ben och gäspade och skruvade till kroppen och visade magen lite med frambenen sträckta mot mig och tog försiktigt tag med framtassarna om min hand. Jag passade på att klia lite på hakan, halsen och haklappen. Så nosade han på pälsen som fastnat i kammen och sträckte på sig ännu mer och steg sedan upp och gick ut ur rummet.