Maja och Kolfart önskar alla en Glad Missommar.
Det är ruggigt väder ute men det tycker vi är jamarbra för då håller sig matte och husse hemma och vi får mera gos.
fredag 19 juni 2015
Glad Missommar!
Kattiketter:
Kolfart,
Maja Gräddnos,
Midsommar
tisdag 9 juni 2015
Tänder ett ljus
Tänder ett ljus för fina, vita Morris som, alldeles för tidigt, vandrat över bron idag.

Sov gott vackra Morris
Bilden har vi lånat från Maja & Morris blogg
Kattiketter:
Morris,
Regnbågsbron,
sorg
onsdag 20 maj 2015
På rymmen
Vi har haft kattvakt. Matte och husse har varit på rymmen i en hel vecka och hussemor har bott här i huset med oss. Husse ville inte ha något födelsedagskalas så dom åkte bort istället. Matte säger att dom åkte med en stor fjäderkotlett i plåt och att dom varit i Änglalandet. Det låter farligt! Fjäderkotletter kan man inte lita på. Tänk om dom hade blivit uppätna! Hemska tanke.
Dom har varit i trädgårdar och tittat på blommor i Cornwall och letat bilskrot på en stor veteranbilsmarknad i New Forest.
Matte har i alla fall lugnat oss med att dom hade kattvakt med sig dom också. Och inte vilken kattvakt som helst heller. En av dom mest pålitliga kattvakterna som finns hade dom tagit med sig.
Wikki! Bildbevis finns (klicka på bilden om du inte ser Wikki).
Två katter har dom sett på resan. En alldeles vit kissemiss som bodde i närheten av hotellet dom bodde på i St. Austell satt där ute och jagade på kvällarna när matte drog för gardinen. Och en svart misse i Mevagissey (åh, vad det rimmade bra då) som gick längs kajkanten i hamnen och tjattrade med eller åt en mås. Tur att matte hade Tom Cox's bok Under the paw med sig annars hade hon nog fått kattabstinens.
Däremot, berättade matte, hade nästan alla tvåbeningar skällisar med sig överallt.
På bilskrotsmarknaden spelade matte in den här filmsnutten med en skällis som hade kul hela dagen. Det var nästan ingen tvåbening som gick förbi honom utan att kicka bollen. En del tvåbeningar köade och väntade på sin tur och en del vände till och med och gick tillbaka. Skällisens matte och husse kunde lugnt hålla på med sin försäljning och skällisen roade sig själv. (Matte ber om ursäkt för det blåsiga ljudet på filmen.)
Vi blev jamarglada när matte och husse kom hem igen igår kväll och i natt har Maja sovit vid mattes knäveck och jag har sovit på mattes arm. Nu är ordningen återställd igen. Kurr och spinn!
Dom har varit i trädgårdar och tittat på blommor i Cornwall och letat bilskrot på en stor veteranbilsmarknad i New Forest.
Matte har i alla fall lugnat oss med att dom hade kattvakt med sig dom också. Och inte vilken kattvakt som helst heller. En av dom mest pålitliga kattvakterna som finns hade dom tagit med sig.
Wikki! Bildbevis finns (klicka på bilden om du inte ser Wikki).
| Key-Wikki på Autojumble i Beaulieu. |
Däremot, berättade matte, hade nästan alla tvåbeningar skällisar med sig överallt.
På bilskrotsmarknaden spelade matte in den här filmsnutten med en skällis som hade kul hela dagen. Det var nästan ingen tvåbening som gick förbi honom utan att kicka bollen. En del tvåbeningar köade och väntade på sin tur och en del vände till och med och gick tillbaka. Skällisens matte och husse kunde lugnt hålla på med sin försäljning och skällisen roade sig själv. (Matte ber om ursäkt för det blåsiga ljudet på filmen.)
Vi blev jamarglada när matte och husse kom hem igen igår kväll och i natt har Maja sovit vid mattes knäveck och jag har sovit på mattes arm. Nu är ordningen återställd igen. Kurr och spinn!
måndag 4 maj 2015
lördag 2 maj 2015
Vi finns!
Jodå, vi finns fortfarande kvar, om det är någon som har saknat oss. Det är bara vår tangentförare som inte sköter sina åtaganden. Nu slog vi tassarna i bordet och jamade till på skarpen att vi måste uppdatera oss.
Ser att det har hänt både tråkigheter och roliga saker i era bloggar. Vill särskilt skicka varma tankar till Julia & Amanda som har förlorat sin käraste vän så hastigt. Så sorgligt.
Idag hittade matte en av våra fiffigaste råttgömmor under pianot. Hon plockade fram papperstussar, bollar och råttisar och gamla blomblad, den ena efter den andra, som vi hade gömmit och glömmit där under. Nu blev dom jättespännande igen och vi kan börja om med att gömma dom igen.
Husse har klippit klorna på oss idag också och matte lovade att vi skulle få godis om vi var duktiga. Sen tog det en hel evighet innan vi fick det där godiset så jag blev tvungen att jama i på skarpen och visa var godiset fanns.
Idag hittade matte en av våra fiffigaste råttgömmor under pianot. Hon plockade fram papperstussar, bollar och råttisar och gamla blomblad, den ena efter den andra, som vi hade gömmit och glömmit där under. Nu blev dom jättespännande igen och vi kan börja om med att gömma dom igen.
![]() |
| Många råttisar blir det. |
![]() |
| Du lovade faktiskt att vi skulle få godis matte! |
lördag 14 mars 2015
Cool cat
Kattiketter:
frukost,
Kolfart,
kökssoffan
söndag 1 mars 2015
lördag 28 februari 2015
Utbildade mattar och hussar
Idag skickade jag matte och husse på utbildning tillsammans med en massa andra hussar och mattar.
Det var en kattmatte som heter Susanne Hellman Holmström som jamade en massa kattkunskaper i över två timmar. Saker som vi redan vet allt om och katthemligheter som hon tror att hon har koll på varför vi gör (hon skulle bara veta), men både matte och husse tyckte det var jättebra att lyssna på henne. Och det var nog nyttigt för dom att få lära sig mer om oss.
Susanne tipsade om braiga saker som gör oss lugna och trygga. Hon pratade om kattsand och berättade om varför vi badar våra leksaker ibland. Sen var hon nyfiken på om våra svansar var höger- eller vänsterkrokade??? Hurså?
Det var visst någon alldeles ovetenskaplig undersökning som hon funderade på. Hur som helst så är i alla fall både Maja och jag högerkrokade. Fast jag krokar åt båda hållen när jag hälsar.
Det var en kattmatte som heter Susanne Hellman Holmström som jamade en massa kattkunskaper i över två timmar. Saker som vi redan vet allt om och katthemligheter som hon tror att hon har koll på varför vi gör (hon skulle bara veta), men både matte och husse tyckte det var jättebra att lyssna på henne. Och det var nog nyttigt för dom att få lära sig mer om oss.
Susanne tipsade om braiga saker som gör oss lugna och trygga. Hon pratade om kattsand och berättade om varför vi badar våra leksaker ibland. Sen var hon nyfiken på om våra svansar var höger- eller vänsterkrokade??? Hurså?
Det var visst någon alldeles ovetenskaplig undersökning som hon funderade på. Hur som helst så är i alla fall både Maja och jag högerkrokade. Fast jag krokar åt båda hållen när jag hälsar.
Kattiketter:
Feliway,
föreläsning,
husse,
matte,
Susanne Hellman Holmström,
svansen
torsdag 26 februari 2015
Idag firar vi lite
Idag firar vi lite för idag är det precis fyra år sedan jag valde att tassa över tröskeln, in genom dörren och flytta in hos matte och husse.
Den vintern var det rejält kallt och jag brukade sova i en kylig ladugård och fick leta mat hela tiden. Sena kvällar och nätter och tidigt om morgonen satt jag vid knuten av vedboden och väntade på att mössen skulle komma fram så jag kunde fånga dom. När någon människa kom, sprang jag fort därifrån och gömde mig. På dagarna när det inte var någon människa i närheten, kunde jag jaga fåglar under fågelbordet. Matte och husse såg spåren efter mig i snön varje dag. Mina tassavtryck, blodstänkta fågelfjädrar och små ihopkrafsade snöhögar lite här och var.
I januari började dom att ge mig torrfoder och vatten i en skål ute på trappan varje dag och den 25 februari 2011 tog jag chansen och tassade in i värmen.
Dom kallar mig för Kolfart för att min päls är kolsvart och eftersom det står Sigvard i människornas almanacka den här dagen så fick jag också heta Zigge. Zigge Kolfart, det är jag det.
Kurr och spinn!
Den vintern var det rejält kallt och jag brukade sova i en kylig ladugård och fick leta mat hela tiden. Sena kvällar och nätter och tidigt om morgonen satt jag vid knuten av vedboden och väntade på att mössen skulle komma fram så jag kunde fånga dom. När någon människa kom, sprang jag fort därifrån och gömde mig. På dagarna när det inte var någon människa i närheten, kunde jag jaga fåglar under fågelbordet. Matte och husse såg spåren efter mig i snön varje dag. Mina tassavtryck, blodstänkta fågelfjädrar och små ihopkrafsade snöhögar lite här och var.
I januari började dom att ge mig torrfoder och vatten i en skål ute på trappan varje dag och den 25 februari 2011 tog jag chansen och tassade in i värmen.
Dom kallar mig för Kolfart för att min päls är kolsvart och eftersom det står Sigvard i människornas almanacka den här dagen så fick jag också heta Zigge. Zigge Kolfart, det är jag det.
Kurr och spinn!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)










