Inspektionsrunda

Igår kväll tog sig Kolfart en liten inspektionsrunda på övre våningen. Vi satt båda och tittade på TV när det knakade lite misstänkt i trappan. Så kom han upp, den lilla svarta, tittade sig omkring och valde sedan att gå runt trappen och undersöka vårt sovrum. Han ställde sig i sovrumsdörren och funderade en stund på om han skulle våga gå genom TV-rummet. Så vände han och gick tillbaka runt trappan och in i kontoret på sin inspektionsrunda. När den var klar tittade han på oss i TV-rummet och tog sedan trappan ner till nedre våningen igen där han höll sig resten av kvällen.
I natt lämnade vi dörren till våning två öppen utifall han skulle vilja ta en runda igen. Det verkar inte som om han tagit den chansen. Strax efter att jag hade gått till sängs hörde jag däremot att han krafsade och öppnade innerdörren till ytterdörren och jamade några gånger. Härligt att höra hans röst! :) Jag har nästan trott att han är stum, för han har inte sagt ett ljud sedan han kom in. Han har ju varit inomhus nu i 14 dagar så det är inte att undra på att han vill gå ut.
Jag vet inte när vi ska häva utegångsförbudet, men det känns inte riktigt aktuellt ännu att släppa ut honom och definitivt inte mitt i natten.
   

Hålla tass!

Kvällens stora framsteg: hålla tass!
Kolfart hade ätit och lagt sig i soffan. Jag kom in i rummet och pratade en massa strunt som vanligt. Kolfart lyssnade och tittade på mig. Jag satte mig i fåtöljen och mumlade vidare om ditten och datten.
Så började han tvätta sig på bröstet och tog sedan båda framtassarna. Ett litet lyckorus gick igenom mig eftersom det var allra första gången sedan han kom in som han ägnade sig åt pälsvård, och det trots att jag satt och såg på.
När han tvättat tassarna la han ner huvudet och blundade. Jag satt kvar i fåtöljen och betraktade den vackra varelsen i min soffa. Om jag bara kunde få klappa....
Så kröp jag försiktigt ner på golvet och la mitt huvud i andra änden på soffan. Kröp ihop med mina tassar under huvudet och bara satt så. Kolfart tittade upp på mig, men låg kvar och la sedan ner huvudet igen och blundade. Så låg vi länge. Kolfart i den ena änden och jag i den andra.
Försiktigt kröp jag sedan liiite närmare. Kolfart låg kvar. Sen liiite till. Kolfart blundade vidare. Så lät jag min hand sakta krypa mot katten och lät armen bara ligga där lite utsträckt. Jag lyfte lite på fingrarna och Kolfart sträckte fram nosen och luktade på dom och tittade på mig. Så sträckte han ut ena framtassen och la den ovanpå min hand och grep tag lite med klorna runt ett finger men släppte snart igen och lät tassen ligga kvar på min hand. Jag lyfte ett finger och klappade lite på hans tass och kände på hans skorviga trampdynor.
Han lät mig känna på hans tass och han sträckte ut på soffan bredvid mig en stund. Hjärtat slog nästan dubbelslag av glädje! :) 

Kattnappad kudde

Kvällens favorit igår var den kattnippade lilla kudden. Den tar jag hand om tänkte Kolfart och la tassarna på den och drog den under huvudet där den sen fick ligga kvar hela kvällen. Bit och gnag! Min!
Jag byggde en liten koja av transportburen också, bäddade mjukt och skönt och täckte över den med en handduk, kattnippade lite inne i buren och i morse flyttade jag den lilla kattnippade kudden in i buren.
Buren måste bli ofarlig och mysig så att vi snart kan transportera Kolfart till veterinären i den utan att han ska bli alltför skrämd. Bilåkning är säkert jättehemskt för en liten hittekatt som inte riktigt litar på tvåbeningar.

En bättre bild på Kolfart

Här ligger Kolfart och solar sig lite i den (kattförbjudna) blåa soffan.

Avmaskning II

Det blev en förpackning Drontal och en förpackning Milbemax. Utifall det ena inte skulle gå att få ner så skulle vi testa det andra. Har erfarenheter från missar som totalvägrat att äta maten preparerad med maskmedel. Nu har vi preparerat en räka med en halv Milbemax och det sa bara slurp så hade Kolfart mumsat i sig räkan. Duktig misse!
Eftersom vi inte kan kolla vikten på katten så hoppas vi att en halv tablett räcker. Tror ju inte att han väger över 4 kg.

Avmaskning!

Igår kväll fick jag faktiskt komma åt att smeka honom lite med fingret vid nosen. Vi busade lite med en papperstuss på ett snöre och jag höll fram papperstussen framför nosen på honom och vickade lite retfullt på den. Hugg! Bit och gnag och lite krafs med tassen efter snöret. När det blev tråkigt att gnaga på papperstussen passade jag på att lägga fingret mot hans kind och gosa lite. Nos, nos på fingret. :)

Husvilla möss

Någon gång i natt eller på morgontimmarna har han varit på musjakt och lyckats dra ner en stor prydnadssko med ett musbo inuti, gjort i keramik, som har stått i ett fönster. Han måste ha blivit jätterädd när den krossades mot golvet. Stackare!

I hallen hade han lagt upp en portion köttfärssås och spagetti åt oss till frukost. Vid en närmare titt visade det sig att det var uppkräkt kattmat med mask! Fy vad äckligt! Aldrig har jag sett en sån enorm bandmaskhärva som det här. Som överkokt spagetti. Rys!
Visst har jag räknat med att han skulle ha mask i magen och att vi skulle avmaska honom snarast men det här var huuuuuu......! Det maskmedel vi har hemma är det förstås för gammalt datum på så vi måste åka till apoteket idag. Axilur eller Droncit? Axilur tar flera sorters mask men är svagare mot bandmasken. Droncit går direkt på bandmasken. Sen kommer nästa fundering.....kommer han att äta maskmedlet?
Har vi tur kommer han att äta preparerad mat utan att fatta vad det är som smakar illa. Jag testade att ge honom en snutt räka direkt ur handen och den slukade han och slickade mig på fingrarna. Det kan gå att pilla in ett maskpiller i en räka, om dom inte är för stora...

Kattnapp

I kväll fick jag lite napp när jag fiskade med metspöt med den orangea tygfisken. Kolfart nosade på fisken och nosade på metspöt. Strax därefter smög han fram tassen bakom bordsbenet och nappade tag i snöret och höll fast en stund. Så släppte han efter lite och fisken rörde sig, då högg han fisken. Sen nappade han tag i snöret igen med tassen och höll fast en stund. Jag passade på att klia honom lite i nacken och på ryggen med metspöt. Det går framåt :)

Smygbus

Nu har Kolfart gjort både pling och plong i lådan. Inga problem. Normalbajs och normalkiss. Jippii!
Jag har varit hos honom några gånger och busat lite med en orangefärgad tygfisk som sitter på ett litet metspö. Då tittar han på mig som om han tänker: 'Barnsligt! Vad tror du om mig egentligen? Jag är en vuxen katt!' Ibland har jag sträckt mig lite närmare och smekt honom lite försiktigt på kinden och kliat lite mellan öronen med metspöt. Då sänker han huvudet och blundar lite... :)
Jag har rullat små myntabollar på golvet framför honom också. Utan reaktion. Han dumförklarar mig bara med sin blick. I morse lämnade jag två myntabollar på golvet i rummet. När vi kom hem hade bollarna inte flyttat på sig alls. Lite senare upptäckte jag ändå att den ena bollen hade flyttat sig en meter ungefär. Jag trodde det var min sambo som hade busat, men så var det inte. Vem kan det då ha varit?
Jag rullade myntabollen några gånger och så hamnade den alldeles intill Kolfart. Ingen reaktion. Så lät jag den ligga kvar där och lämnade honom ensam i rummet en stund. Nästa gång jag kom dit hade bollen på något magiskt sätt flyttat på sig igen. Katten låg i samma ställning som innan. Jag anar att den lille filuren smygbusar.

Kiss i lådan

I natt har Kolfart kissat i lådan :)

Smyg i trappan

Just nu smög Kolfart upp för trappan igen. Han stod en stund och tittade på mig men vände och gick ner igen. Han är så söt. :)