Vill inte gå ut.

Igår var det varmt, fuktigt, mulet men uppehåll hela dagen. På kvällskvisten skulle husse vattna blommor och tänkte dra ut vattenslangen genom ytterdörren. Jag tog på Kolfart selen och tänkte att vi kunde väl gå ut på promenad en stund då eftersom dörren ändå skulle stå öppen.
- Näpp! sa Kolfart. Här ska minsann inte tas någon promenad inte.
Han la sig helt enkelt ner på hallmattan innanför tröskeln och tvärvägrade att gå ut. Både husse och jag lirkade och lockade men.... nej, han ville absolut inte gå ut.
Eftersom jag inte ville koppla eller stänga in Kolfart inomhus så fick inte blommorna något vatten heller.
Kvällen ägnade sedan Kolfart åt att sova och framåt sena natten började han piggna till och husse busade rejält med honom innan han gick till sängs. Jag stannade kvar vid datorn ytterligare en stund och Kolfart busade själv som en riktig galenpanna. Bollar och busmöss for omkring. Ner och uppför trappan, in i kontoret, in i bokhyllan i ett lagomt hål där det stått en pärm, ut igen och hopp och studs i gästsängen, ner på golvet och med räserfart upp på vedspisen där vi har byggt ett berg av tomkartonger till datorprylar som skall Traderas. Kolfart klättrade (hoppade) upp på toppen av kartongberget som givetvis började röra på sig och började glida och lutade i riktning mot mig där jag satt på min kontorsstol. Jag for upp som en studsboll och hejdade kartongerna så gott jag kunde. Hur katten tog sig ner vet jag inte, men han föll inte (tack och lov). Det gjorde däremot ett gäng kartonger som tursamt nog var tomma. Kolfart fortsatte fara omkring som en tok trots kartongskramlet och rasslade upp på skrivbordet bland papper, CD-skivor, glasögon, mobiltelefon, pennor och tangentbord. Vi brukar beundra hans eleganta hoppstil när han hoppar upp på köksbordet, fönstret eller soffan. Den stilen hade han totalt lagt i glömska. Han hoppade rakt upp på allt på skrivbordet. Rassel och skrammel!! Puh! Hussen vaknade förståss av allt väsen men orkade inte stiga upp och ta reda på vad som hände. Så småningom parkerade vilddjuret mellan matten och tangentbordet och somnade sött.

Idag har vi busat med Kolfart i omgångar båda två. Snörbus, bollbus och pipmusbus. Vi har gosat och kokat kaffe tillsammans. Kolfart satt i husses famn medan han kokade kaffet och när vi fikade somnade Kolfart i soffan mellan oss två. Efter fikat tänkte jag att vi kunde gå ut en stund och klädde på Kolfart selen och öppnade dörren.
- Ut? Nu? Jag vet inte det jag.... sa Kolfart.
 Han parkerade på tröskeln en lång stund. Matte och husse lockade och lirkade.
- Okejrå, sa Kolfart och gick ut och tuggade i sig lite gräs vid trappen.
- Nu vill jag gå in, sa Kolfart när han tuggat färdigt på gräset.
Så gick vi in och busade vilt med snöret och pipmusen en stund istället.
Nu har han mumsat i sig lite kokt torsk och vilat en stund och vi tänker försöka dra ut slangen för att vattna utomhus igen. Vi klär väl på honom selen och testar om han känner för att gå ut en stund medan husse vattnar blommor.

Uppdatering klockan senare:
Kolfart tycker att det där med att vara ute är helt klart övereklamerat. Matten bar ut honom och ställde honom på gräsmattan. Då vände Kolfart bestämt och rusade med ilfart tillbaka till huset igen och ville bara vara inne. Tassen i golvet!